Alla mina krafter går åt att jobba. Har så ont i kroppen att jag känner mig som en 90åring,kan knappt röra mig.Är superstressad i hjärnan. Kämpar med ätstörningarna/vikten. Ekonomin är åt helvete,lever i stort sett på kontokortskrediter just nu.Försöker verkligen hålla igen,men har blivit lite-Jag skiter i allt o kör på o lever som jag kan/vill. Får bättre ekonomi i juni i o m. anställning o skatteåterbäringen.Men det försvinner också en del pengar.Blir av med bostadsbidraget o sonens barnbidrag..så egentligen är + summan typ lika.
Men,men..på lördag SKA jag träffa en snubbe,som jag varit intresserad av ett tag..känns pirrigt,är förväntansfull och har en bra magkänsla ang. "oss". ;-) Kruxet med honom är dock att han bor en bit bort och har inget körkort,så det blir jag som får köra till honom om vi kommer att fortsätta o träffas.Hade en särbo i 3års tid som var så också med och det var inte så nice faktiskt.Man kände sig som en varannanhelgsflickvän.
Blir andra sommaren i rad som jag har noll dagar semester..förra sommaren arbetstränade jag o nu får jag säsongsanställning.Sommaren innan dess var jag sjukskriven o lite i en annan värld psykiskt.
Får se hur stark jag orkar vara igen. Har ju inte haft fler än 2veckor semester i rad på över 10år,för som trädgårdsarbetare har vi högsäsong på sommaren o ska jobba!
