Ensam,sorglig,kärlekstom,maskrosbarn,överlevare som inte vill leva.
måndag 11 mars 2013
Deppardag
Har varit helt gråtfärdig idag.
Kämpade igenom arbetsdagen,svalde tårarna och lusten att springa därifrån.Man kan inte springa bort från måendet tyvärr,man kan inte bara ge upp..fast FAN vad jag vill,vill bara skita i ALLT,lägga mig ner och DÖ!
Usch lider med dig, har samma känsla som dig emellanåt. Men har mina bättre dagar nu. Har oxå tagit upp med psykolog om bipoär, berderline och gjort "första" tester som egentligen inte visar ngt. Och de säger att det inte är troligt eftersom jag oxå arbetar m.m och klarar av ett vanligt liv. Men fyy vad dåligt jag mår emellanåt. Har du prövat certralin? Tyckte dom var bättre än fluoxetinen. Fasst jag äter inte dom heller nu, är som dig vill hellre kämpa på utan piller hhmmmm.
Borderline diagnosen fick jag på engång,behövdes knappt tester.Men har hävdat(kännt) att jag är MER,alltså bipolär.Men ingen utredning har gjorts.Har provat lite olika meds. kommer inte ihåg namnet på dessa. Nån sort höjde mitt blodtryck ganska kraftigt o så fick jag meds. mot det..så då slutade jag med båda.Vill inte komma in i sån cykel..att man ska ta det ena för att minska biverkningar på det andra. :-/ Man kan vara bipolär o klara av ett arbetsliv..precis som man kan göra det även om man har AD/HD mm. Det tar mycket krafter..och ur det privata livet,för man blir så sjukt utmattad,men allt går..för man MÅSTE! Även fast man inget hellre vill ibland än att få vara svag o ge upp! Om det inte vore för min son,så skulle jag gett upp för länge sen.
Förstår dig helt och hållet. Jag har också varit hos flera olika psykologer om att jag vill göra en utredning för det finns ju olika grader av funktionsnedsättningar som visst gör att man klarar av arbete m.m men att det tar så mycket kraft av en. Men svårt att göra sin röst hörd samtidigt som sjukvården kanske prioriterar unga som ska utredas men man hör ju talas om många som får diagnos i vvuxen ålder. Frågan är vad för slags mediciner som gör att man kanske någon gång får bli jämn i humöret och må lite bättre?? Eller om man ska kämpa på utan men stundvis så blir det outhärdligt som du säger....
Usch lider med dig, har samma känsla som dig emellanåt. Men har mina bättre dagar nu. Har oxå tagit upp med psykolog om bipoär, berderline och gjort "första" tester som egentligen inte visar ngt. Och de säger att det inte är troligt eftersom jag oxå arbetar m.m och klarar av ett vanligt liv. Men fyy vad dåligt jag mår emellanåt. Har du prövat certralin? Tyckte dom var bättre än fluoxetinen. Fasst jag äter inte dom heller nu, är som dig vill hellre kämpa på utan piller hhmmmm.
SvaraRaderaBorderline diagnosen fick jag på engång,behövdes knappt tester.Men har hävdat(kännt) att jag är MER,alltså bipolär.Men ingen utredning har gjorts.Har provat lite olika meds. kommer inte ihåg namnet på dessa.
SvaraRaderaNån sort höjde mitt blodtryck ganska kraftigt o så fick jag meds. mot det..så då slutade jag med båda.Vill inte komma in i sån cykel..att man ska ta det ena för att minska biverkningar på det andra. :-/ Man kan vara bipolär o klara av ett arbetsliv..precis som man kan göra det även om man har AD/HD mm. Det tar mycket krafter..och ur det privata livet,för man blir så sjukt utmattad,men allt går..för man MÅSTE! Även fast man inget hellre vill ibland än att få vara svag o ge upp! Om det inte vore för min son,så skulle jag gett upp för länge sen.
Förstår dig helt och hållet. Jag har också varit hos flera olika psykologer om att jag vill göra en utredning för det finns ju olika grader av funktionsnedsättningar som visst gör att man klarar av arbete m.m men att det tar så mycket kraft av en. Men svårt att göra sin röst hörd samtidigt som sjukvården kanske prioriterar unga som ska utredas men man hör ju talas om många som får diagnos i vvuxen ålder. Frågan är vad för slags mediciner som gör att man kanske någon gång får bli jämn i humöret och må lite bättre?? Eller om man ska kämpa på utan men stundvis så blir det outhärdligt som du säger....
Radera