Jag har hamnat,på en helt okänd mark för mig. Har ju arbetat sen jag var 16år (över 20år) som jag skrivit tidigare,har aldrig varit sjukskriven en längre period. Allt det här är nytt för mig,hur man blir behandlad av myndigheter och hur "fel" man är. Att man även är psykiskt sjuk,som inte syns direkt utåt,förutom att man kan brista i gråt,skaka,titta ner i marken istället för att möta blicken osv. ja,det är en mardröm man lever i och man mår knappast bättre av alla krav,bemötanden,ekonomiska missären man hamnar i.
För att jag ska få min ersättning från fk. så tvingas jag att börja arbetsträna hos Myrorna. Har inget mer och skriva om det just nu..känner mig tom och även omyndighetsförklarad,som en människa utan rättigheter,utan tankeförmåga...som en nickedocka tvingad att lyda...ANNARS!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar