Är som en narkoman,fast med mat..Har försökt hålla mig ifrån hetsätningen idag,men det gick inte,med skakande kropp,gjorde jag mina mackor och med gråten i halsen vräkte jag ner dom och med tårar i ögonen spydde jag upp allt.
Pratade med fd.klasskompisen och vet inte vad jag känner..tror vi kom överens om att fortsätta och träffas.Han gav mig lite dåligt samvete angående gårdagen,för han hade slutat tidigt med sitt körpass och hade velat/kunnat komma över...Men nu fick han sova ensam i sin lastbil istället..ingenstans och ta vägen liksom och så har han ont i magen pga. mig också,han vill inte må dåligt på jobbet,då han har så krävande jobb och måste vara skärpt.
Varför måste förhållanden vara så krävande och kvävande?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar