Jag har mått skit den här helgen,känner paniken är precis på ytan.Har knappt sovit på en vecka,idag började min mens ordentligt också,vaknade av en blodpöl i bindan.
Det har varit skönt och ha fd.klasskompisen här,han tog mig lite ut bland folk igår,klamrade mig fast vid han som en drunknad,hade inte klarat av och vistas bland folk utan honom.Han håller min hand hela tiden,pussas och kramas i rulltrappor,när vi står i köer osv.
Inatt har han knappt tagit i mig,eller sovit så nära ens,då får jag tankar direkt,börjar han tröttna? Trots att jag tidigare nätter jämt sagt att han skulle vända på sig och ha ryggen mot mig så jag kunde sova.Men nu när han själv slutar ligga nära så klamrar jag mig fast vid honom som en besatt och börjar tänka knäppa tankar direkt. Idag lämnar han mig..vilket gör mig rädd..har det där hemska mötet på af imorgon..Han sa skulle följt med om han kunnat.
Jag ÄR komplicerad...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar