måndag 7 maj 2012

Min BDD

Jag har inte skrivit så mycket om min BDD och hur den påverkar mitt liv och har gjort sen tonåren.
Jag började sminka mig som 9åring..kände mig alltid grå och ful bredvid min brunögda,mörkhåriga stroppsyrra,som sen även blev en lång,vacker kvinna..medans jag var blond,superkort och "osynlig" bredvid henne.Hon och jag är som natt o dag, till utseendet,men även till sättet.Morsan brukade ofta även berömma och tala om hur vacker syrran är.
Jag fick en massa leverfläckar och det var då jag började bli mer och mer besatt,varenda prick var det enda jag såg i spegeln...sen började jag noja mig över kroppsbehåringen..för trots att jag är blond,så har jag mörk kroppsbehåring och riklig,till och med på baksidan av låren...I ansiktet är det främst munnen och underögonen och näsborrarna som är mina "ömma" punkter,som jag tycker ser hemska ut.På kroppen är det ärslet,ryggen och magen som jag inte kan se på,för då mår jag dåligt.Har även flera fula ärr på kroppen,främst ryggen.
 Jag smörjer in mitt ansikte flera ggr. om dagen med dyra krämer..plockar minsta lilla fjun med pincett och sminkar mig förstås varenda dag,kan varken gå ner till tvättstugan eller badstranden utan smink ens.
Jag hade utejobb,men även där hade jag en puderdosa med spegel med mig,så jag kunde kika och fixa..vilket jag inte borde ha gjort,för då höll jag på o få panik över mitt utseende och ville gå hem och gömma mig,eller fixa till mig. När jag hade lunch tillsammans med andra ibland,så tog jag självklart toa-vägen,innan jag kunde sätta mig bland folk.
Är jag tillsammans med någon,så kan jag gå upp mitt i natten för att ta bort smink som smetat sig runt ögonen,(sover alltid med sminket på) jag smyger även in på toa direkt jag vaknar,sommartider är jobbigare för då blir det aldrig mörkt och man syns tydligare..som tur är så brukar man se lite fräschare ut på sommaren när man blivit brun och man är även piggare.
Det är jobbig och vara ute och handla,för då ser man sin spegelbild lite överallt och det blir ofta att jag får åka hem för det blir för jobbigt.
Går jag ut och festar,så kan jag fastna inne på toa,eller så springer jag in ofta och kollar till.Där försöker jag vara stark och faktiskt låter bli och tvätta händerna efter toabesöket ibland,så jag slipper se mig själv...försöker även att inte ta med mig hela väskan full med smink.
Får ofta beröm och komplimanger över mitt utseende,men det hjälper nada!! Jag ser ju inte det de/ni ser. Jag fotar mig däremot ganska ofta,då jag har en sk. bra,speedad dag. Kan då tycka att hon på bilderna ser helt okej ut...+att man lätt kan fixa småskavanker på photoshop.Väldigt,väldigt sällan,korta stunder- i ett inte helt värstingbelyst badrum,kan jag se den "okej kvinnan" i spegeln..men hon visar sig mer o mer sällan.

1 kommentar:

  1. känner igen mig i allt förutom sminkandet i tid och otid pga att jag alltid sett det som att om jag väl börjar med "falsk" marknadsföring så kommer de inte tycka om mig utan smink (de som i någon jag är i ett förhållande med)
    konstigt, så jag tyckte alltid det var äckligt att ha på mig foundation och puder
    numera kan jag använda lite mineralpuder och rouger men det är inte speciellt ofta, det jag dock varit beroende av i perioder är mascara och ibland ögonbrynsfixerare.. annars känt mig naken.. men så länge jag kan vara så naken i ansiktet som möjligt så slipper jag "chocka" världen med hur äcklig jag tycker jag ser ut själv
    men naturligtvis så gömde jag mig hemma rätt ofta eller så undvek jag gå ut på sommaren för jag tyckte det var så jävla jobbigt när folk såg en i sånt bright light, och det känns ju alltid som folk stirrar sig blinda på varenda por!!
    men det är trollen i hjärnan

    SvaraRadera