Hade både igår och även idag ångest över att jag sover med hjälp av tabletter..både för att jag VET att jag är beroende,men även för att det är för enkelt..jag ska inte ha det så enkelt,jag ska lida,må dåligt,tänka på saker som sänker mig,som jag inte klarar av,alla som lämnar mig då jag inte är vatten värt..Jag ska grubbla på det och veta hur hemsk jag måste vara eftersom dom kan göra så. Är ensammast..ser på tv program tex. extrema samlare..kvinnor som har vidriga ohygieniska hem och då kan ju knappast dom själva heller dofta gott,MEN till och med såna människor har en pojkvän. ALLA verkar hitta NÅGON,hur dom än är.
Är det jobbiga med mig då att jag är inte tillräckligt mycket konstig,spännande,men ändå konstigare än en "normal" människa,så jag passar liksom inte ihop med någon.
Jag vill inte sova bort mina sista år då jag fortfarande "duger" på nån häftig krog utan att få konstiga blickar och viskningar--Vad gör den där gamla tanten här? Det är betydligt lättare för gamla gubbar och gå ut.
VAD SKA JAG GÖRA FÖR ATT BLI OKEJ!? HJÄLP!! Vill inte vara en ensam nucka..vill vara en *wild and crazy sexy babe.
mina senaste två pojkvänner har det tagit slut med, vilket direkt kan kopplas till min psykiska hälsa som en bidragande faktor. Personligen tror jag att man får ta den tid det tar,för annars kommer det bli flyktiga förhållanden utan någon framtid om du inte är stabil nog... så vad tror du?
SvaraRaderahittade hit av en slump men jag gillar det jag ser!