Min pappa är ju alkoholist,en väldigt snäll man,men sjuk i alkoholism och har inte funnits i mitt liv,jag känner inte honom alls egentligen,träffat han några få gånger bara.
Jag var och hälsade på honom för 3 år sen ungefär i hans fallfärdiga lilla stuga mitt i skogen,där han kedjerökte,där hans alkispolare har dött en efter en.Han var så liten,kunde knappt äta längre,men har kommit upp till otroliga 76år och är knappt sjuk liksom,han har nog aldrig varit fysiskt sjuk,mer än nån tå som ruttnar,som han sköter själv osv.Han har haft tur i spel och har vunnit en hel del pengar,det var därför vi åkte dit min storebrorsa och jag,för han ville ge oss lite pengar,typ förarv.Vi fick 50 000euro var.
Jag vet inte riktigt vad jag kände för honom..fick ingen kontakt,men såg "mig själv" i honom. Kom ihåg ett foto som togs av oss då jag var 1år och satt i hans knä,vi hade exakt samma min på bilden,där vi kikar mot solen,jag var hans flintskalliga "minime".(Ja,jag var nästan flint när jag var liten,mina blonda fjun på huvudet var nästan genomskinliga.)
"Objektets" ord som högg i mig inatt,handlade just om min familj.Jag skrev bla. om stroppsyrran,om några saker morsan gjort mot mig,han vet om storebrorsan som lämnat mig mm. och han ville få mig och känna mig hemsk som inte kan umgås med dom,tycka om dom ..och i slutet så skrev han att han var glad över att jag inte var HANS familjemedlem eller släkting.
Såg nyss att min storebrorsa är "vän" på fb. med snubben jag var ihop som misshandlade mig i flera år.Även det var som ett knivhugg direkt i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar