http://sv.wikipedia.org/wiki/ECT Jag fick 8st behandlingar då jag mådde som sämst och var inlagd.Vet inte om jag "vaknade" till av dom,vet bara att jag inte blev gladare,mina självmordstankar fanns/finns där ständigt fortfarande. Jag äter inga "lyckopiller nu,för dom ena fick jag högt blodtryck av,hjärtat bankade i 190 och dom andra fick jag svullen mage av så jag ville inte äta dom.
Är förbannad på att dom ger ECT behandlingar till patienter,som mår så dåligt att man inte kan ta riktiga beslut,jag kunde ju släpats med till kremaktoriet om det varit så.Men hade jag fått bestämma idag,då jag är lite mera med...så skulle jag aldrig tackat ja.
Även fast dom påstår att min hjärna är glömsk och trög nu pga. mitt mående,så köper inte jag det.Har mått skit i stort sett hela mitt liv och ändå varit skärpt och smart. Nu har det gått ca.5månader sen behandlingarna,men mitt minne har INTE kommit tillbaks..och då menar jag inte bara korttidsminnet,utan har även glömt massor med människor,händelser från förr. Min vän brukar prata om saker som hänt,människor som skrev elaka saker på min tidigare blogg osv. Kommer inte ihåg NÅT av det!!!!! Inte nåt...hemskt!
Ibland då jag inte kan sova,så stressar jag hjärnan och försöker minnas..hur man körde hem till folk,hur mitt liv var tillsammans med någon,men det är som jag fått en blackout,det finns inga minnen där!
Hej jag heter Joanna är är 23 år.
SvaraRaderaNär jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppet hjärtat om mitt liv med diagnosen och allt vad det innebär för att folk ska få mer förståelse och insikt för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder.
Så besök gärna min blogg:)
kram
Har blivit erbjuden, och nästan påtvingad ECT, jag tackade nej just p.g.a detta, risken att tappa minnet.
SvaraRaderaSåg och träffade så många som hade fått ECT och de flesta blev aldrig de samma personer som innan.
Vissa hade dock bra resultat efter behandlingarna, men väldigt få..
Hej,Joanna.jag har en nära familjemedlem,som har Asperger.
SvaraRaderaBra Eriiza att du kunde säga nej,önskar jag också kunnat göra det.
Kram på er/ Sorgligast
Joanna: Såg att du skickat länken till fler om din blogg och måste säga att blev lite besviken,stod väldigt lite om dina tankar och hur det ÄR att leva med Asperger,din blogg var mer en fotoblogg?!
SvaraRadera