Love,love,love...♥

Jag HUNGRAR efter kärlek och ömhet,har alltid gjort.Började läsa kärleksromaner redan som liten och har sen dess fantiserat om att man ska bli så där desperat,eldigt KÄR.Men tyvärr så händer det bara i böckerna/sagorna/filmerna.Iaf. för min del..Numera är jag så ensam att jag börjar gråta då jag ser folk kyssas och vara kära,eller som på Celebrity Rehab,då dom tjatade om att -Du är inte ensam,vi bryr oss om dig! Jag VET inte ens hur allt det där känns! Har aldrig funnits nån som riktigt BRYTT sig om mig,har aldrig funnits nån som riktigt ÄLSKAT mig..Det blir bara tomma ord,så lätta att säga,men menar man inte det man skriver/säger,sååå omöjliga att visa.